Vad är ett DDoS-angrepp? Enkelt förklarat!

Har du surfat på nätet någon gång bara för att komma till en hemsida som är trög eller totalt oåtkomlig? Eller går allt precis som du vill medan du spelar, och så fungerar spelkonsolen inte längre? Den kanske inte kan koppla upp sig mot nätverket mer? Båda de här scenarierna kan vara resultatet av ett DDoS-angrepp.

Distributed Denial of Service, som det heter om man ska använda det långa namnet, är en typ av cyberangrepp där någon överbelastar en webbplats eller tjänst med stora mängder trafik. Det gör det omöjligt för vanliga användare att få åtkomst till sajten. Ett DDoS-angrepp kan också göras mot en IP-adress och det är något som gamers är sårbara för.

Vanliga mål för sådana här attacker är populära spel som Minecraft, Fortnite och FIFA. Dåliga förlorare kan exempelvis angripa andras IP-adresser för att hämnas så att de inte längre kan logga in på nätverket. DDoS-angrepp på spelkonsoler är också vanliga för att uppnå vissa fördelar över andra, eftersom man bokstavligt talat kan sätta sina motståndare ur spel.

Vad är ett DDoS-angrepp?

Tänk på DDoS-angrepp som en alltför ivrig folkmassa som försöker komma igenom en liten dörr samtidigt. Resultatet är kaos – ingen kommer komma in när alla trycker på. Enkelt förklarat fungerar det genom att infekterade datorer, ofta kallade för botnät, skickar många förfrågningar till målet. Sådana enheter kan vara allt från personliga datorer till IoT-enheter och övervakningskameror.

Föreställ dig att du ringer till en jättepopulär pizzeria en fredagkväll och vill beställa take away. Om linjen alltid är upptagen är det för att för många ringer samtidigt. Man skulle kunna säga att det här är en miniatyrversion av ett DDoS-angrepp. De många telefonsamtalen överbelastar systemet (i det här fallet telefonlinjen) så att ingen kommer fram.

Angriparna infiltrerar enheterna genom att ta hjälp av skadlig programvara och kontrollerar efter det alla enheter utifrån för att utföra de här angreppen. Målet kan vara en hemsida, server eller annan internetbaserad tjänst. Systemets resurser blir snabbt förbrukade när alla förfrågningar strömmar in. Det i sin tur gör att målet blir långsamt eller otillgängligt för att det helt enkelt inte klarar av situationen och kollapsar.

Dylika angrepp skapar självklart irritation och frustration hos vanliga användare. Företagen som blir angripna förlorar både pengar och förtroende. DDoS-attacker kan också användas för utpressning. För gamers kan angreppen vara riktigt frustrerande, speciellt om du är mitt uppe i en match och håller på att vinna.

Olika typer av DDoS-angrepp

Det finns olika typer av DDoS-angrepp och varje typ har sitt eget sätt för att få målet att kollapsa. Vi ska titta närmare på de tre huvudsakliga kategorierna: volymetriska angrepp, protokollangrepp och applikationsangrepp.

Volymetriska attacker skickar enorma mängder data till målet för att överbelasta bandbredden. Ett typiskt exempel på ett sådant här angrepp är en UDP-flood (User Datagram Protocol) där angriparen skickar stora mängder UDP-paket till målets IP-adress.

Protokollangrepp utnyttjar svagheter i nätprotokoll för att störa tjänsten. De här attackerna riktar sig mot resurser som servrar eller nätverksutrustning. Ett vanligt protokollangrepp är SYN-flood (Synchronization flood). Vid ett sådant skickar angriparen flera TCP/SYN-förfrågningar utan att fullgöra dem. Servern använder upp sina förbindelser på ofullständiga förfrågningar och det hindrar riktiga användare att koppla upp sig mot tjänsten.

Angrepp på applikationsloggar är mer sofistikerat och riktar sig mot specifika funktioner och tjänster på applikationsnivå, exempelvis webbservrar och databaser. Ett exempel är HTTP-flood-attacker som fungerar genom att angriparen skickar många HTTP-förfrågningar till servern, vilket kräver stor mängd resurser och processorkraft. Det kan leda till att servern kraschar eller blir väldigt trög, och i och med det inte tillgänglig för användarna.

Från enkla angrepp till globala hot

De första dokumenterade fallen kommer från slutet av 1990-talet. På den tiden var angreppen enkla och utförda av enskilda hackare. De kanske ville imponera på varandra och skapa kaos bara för nöjes skull. Men, allt eftersom internet har växt och blivit mer integrerat i vardagen har också DDoS-angreppen utvecklat sig till att bli mer organiserade och sofistikerade.

Några av de mest kända attackerna är:

  • Mafiaboy-attackerna: En 15-årig kanadensisk hackare, känd som Mafiaboy, satte flera stora företag ur spel – däribland CNN. För att göra det utförde han en DDoS-attack. Angreppen ledde till betydliga ekonomiska förluster och ökade medvetenheten kring säkerhet online.
  • Estland (2007): Ett antal DDoS-angrepp lamslog Estlands banker, medier och statsorgan. Angreppen ansågs vara en politisk handling, och visade hur cyberattacker kan användas i internationella konflikter.
  • Dyn-angreppet (2016): Ett av de största DDoS-angreppen till dags dato är Dyn-angreppet som slog ut stora delar av internet i USA och Europa. Botnätet Mirai infekterade IoT-enheter som routrar och kameror. Enheter blev använda till att skicka stora mängder trafik mot DNS-leverantören Dyn. Angreppet orsakade att stora hemsidor som Twitter, Netflix och Reddit låg nere.

VPN-tjänster kan skydda gamers mot DDoS-angrepp

Spelare är ofta direkt kopplade till varandra vid P2P-gaming. Det betyder att en enskild spelares IP-adress enkelt kan bli ett utsatta för angrepp. Populära spel som Fortnite är ofta mål för sådana attacker. Dylika spel har en stor spelarbas och arrangerar många tävlingar, vilket gör dem attraktiva för DDoS-angripare som vill uppnå fördelar eller bara skapa kaos.

Har du blivit DDoS:ad eller vill du förhindra att det ska hända? Det är viktigt för gamers att vidta säkerhetsåtgärder, exempelvis genom att använda en VPN för att skydda IP-adressen. En VPN döljer enhetens riktiga IP-adress och det gör att den inte kan bli utsatt för angrepp. En VPN i sig kan inte förhindra angrepp på servern, men en tjänst som har en hög kvalitet använder verktyg som skyddar servrarna mot attacker.

Det är emellertid viktigt att välja pålitliga och snabba VPN-tjänster som inte laggar eller gör att spelet blir långsammare. ExpressVPN och NordVPN är två av de bästa tjänsterna för svenska gamers. Båda har supersnabba servrar som är skyddade mot DDoS-angrepp, såväl i Sverige som resten av världen. Ju närmare servern du är desto snabbare uppkoppling får du.

ExpressVPN och NordVPN använder dessutom avancerade säkerhetsprotokoll som AES-256-kryptering för att säkra att din data är i trygga händer. De erbjuder också funktioner som Kill Switch som automatiskt stänger av internetförbindelsen ifall VPN-kopplingen kopplas från. En sådan funktion gör att du alltid kan vara säker på att din riktiga IP-adress inte avslöjas.

ExpressVPN och NordVPN kan användas på flera enheter samtidigt, även på spelkonsoler som Xbox och Playstation. Du kan också skaffa en VPN-router så att alla enheter som är uppkopplade mot den hela tiden är skyddade per automatik.

Sammanfattning: Så undviker du DDoS-angrepp

Det är alltså inte bara företag och organisationer som måste skydda sig mot DDoS-angrepp. Även privatpersoner som gamers kan bli utsatta för attacker, eftersom hackare kan angripa deras IP-adresser. Ett enkelt sätt att skydda sig mot angrepp är att använda VPN-tjänster som ExpressVPN och NordVPN. Se bara till att du väljer en VPN med snabba servrar och DDoS-skydd! Lycka till!